;

Vi kan förbättra ljudmiljön på sjukhus!

Några anledningar till att ljudnivån på sjukhus har eskalerat är ökad patientomsättning, omlokaliseringar inom vården och en mer frekvent användning av tekniska apparater. Men detta är något vi kan råda bot på.

Ljudmiljön i sjukhus

Sjukhus är bullriga. Ofta väldigt bullriga. I många fall ligger bullernivån långt över gränsen på 35 dB som WHO har satt för att en ljudmiljö ska kunna anses som läkande. Både patienter och personal kan påverkas negativt av denna bullriga miljö.

Några anledningar till att ljudnivån på sjukhus har eskalerat är ökad patientomsättning, omlokaliseringar inom vården och en mer frekvent användning av tekniska apparater. Patienter på akutavdelningar, intensivvårdsavdelningar och operationssalar samt spädbarn på neonatalavdelningar är särskilt känsliga för störande ljud.

Vetenskapliga studier visar att höga ljud från apparater, larm och röster bidrar till att störa den läkande sömnen och stressar patienten1.

Men hur påverkas sjukhuspersonalen? Personalen ägnar cirka 40 procent av sin arbetstid till att kommunicera på ett eller annat sätt. För ökad tillgänglighet, överblick och närhet till patienterna arbetar många i öppna landskap. Det kan vara övervakningsstationer placerade i korsningar av korridorer, vid akutmottagningar eller inom intensivvården.

På samma yta ska personalen kunna uppfatta och tolka larmljud, föra sekretessbelagda samtal, utföra rondarbete och i många fall arbeta med komplexa medicinska uppgifter. En undermålig ljudmiljö ökar risken för missar i kommunikationen, och därmed risken för misstag. Dessutom bidrar det till onödigt hög stress, vilket sliter på personalen.

Man som promenerar i en skog

Efterlikna naturen

Men detta är något vi kan råda bot på. Vår hörsel är utvecklad för att fungera optimalt utomhus i naturen. Det gäller därför att försöka efterlikna ljudmiljön i naturen på ett sjukhus. I naturen finns det sällan raka, parallella ytor som reflekterar ljudvågorna fram och tillbaka och ger upphov till störande ljudreflektioner.

Det här kan undvikas med hjälp av oregelbundet utformade rum. Kanske kan man bygga in små nischer i korridorerna för att minska ljudutbredningen? Vårdavdelningar måste inte har en rektangulär form. Receptioner och entréer kan delas upp i mindre ytor med hjälp av skiljeväggar för att skapa ”rum i rummet”. Receptionsdiskar med konvexa former kan bidra till att diffusera (sprida) ljudvågorna så att de riktas åt olika håll i stället för att studsa fram och tillbaka. På så sätt kan mer ljudenergi tas upp av absorbenter i tak och på väggar.

Samma effekt uppnås med rundade hörn och pelare. För att hindra ljud från att sprida sig i ett rum kan man använda ljudabsorberande väggpaneler. De minimerar de horisontella ljudreflektionerna och sänker den totala ljudnivån i rummet. En idé kan vara att trycka passande motiv på väggpanelerna, till exempel vackra stillsamma naturbilder, som bidrar till att skapa lugn och trygghet.

Intensivvården brottas med höga ljudnivåer nära patienternas öron. Det är vanligt att samla alla infusionsapparater på samma plats av ergonomi- och effektivitetsskäl, men många av dessa är utrustade med larmljud. Vissa larm är viktiga för att uppmärksamma personalen om att det krävs omedelbara åtgärder, men andra signaler kanske inte är lika akuta.

Vi rekommenderar inköpare att göra väl genomtänkta val och ställa höga bullerkrav på utrustningen de köper in.

Diskutera med tillverkarna – ofta är de inte medvetna om den mängd olika signaler som personalen tvingas förhålla sig till i sitt dagliga arbete. Kan vissa av larmen ändras till blinkande lampor i stället eller kan signalen ställas in så att den börjar med svagt ljud som ökar i styrka efter hand? Det finns många exempel och prototyper där man inte använder ljudsignaler för att indikera larm. Om vi fortsätter att efterfråga fler alternativ kommer det med största sannolikhet att dyka upp nya lösningar.

Kirurgtejp formad som en hjärna

Hjärnan är aldrig avstängd

När man bygger ett sjukhus är det viktigt att separera högljudda och tysta aktiviteter redan i planeringsstadiet. Om man ökar avståndet från ljudkällan blir ljudnivån lägre. Detta kan bland annat tillämpas när man utformar den grundläggande planlösningen eller bestämmer var slussar ska placeras. I den dagliga vårdsituationen kan man öka avståndet mellan ljudkällan och patienternas öron. Man kanske kan ha larm som bara hörs av personalen?

Hörseln är aldrig avstängd och hjärnan bearbetar hela tiden ljudintrycken, oavsett om vi sover eller är nedsövda.

Om vi tittar närmare på buller på arbetsplatsen kanske vi upptäcker att mycket kan göras annorlunda. Hur är det med ljud som genereras av vårdpersonalen? Att riva upp en steril förpackning kan faktiskt generera hela 70 dB! Man kanske bör undvika att göra det nära patientens öron. Ta i stället ett steg bort från sängens huvudända om det är möjligt.

Att behöva höra andra patienter upplevs ofta som obehagligt och är ett av de sämre minnen många tar med sig hem från sjukhuset. Använd ljudabsorberande skärmar mellan patienterna, eventuellt med ett glasparti upptill så att personalen fortfarande har överblick över de andra patienterna.

Operationssalar

I operationssalar är ljudnivån ofta hög, särskilt vid ortopediska ingrepp då läkaren använder borr och såg. Samtidigt måste vårdpersonalen kunna höra varandra under en operation. Taluppfattbarheten och möjligheten att ta hjälp av läppläsning påverkas negativt av det faktum att vissa eller alla i operationslaget har både öron och mun täckta av sterila skyddskläder.

Operationssalar har ofta kala, lätt avtvättbara golv, väggar och tak i hårda material som bidrar till höga ljudnivåer och lång efterklangstid. Det finns emellertid speciella tak- och väggabsorbenter som uppfyller kraven på hygien och rengöring (dessa krav kan skilja sig mellan olika länder). Man behöver alltså inte kompromissa med ljudmiljön!

Sätt ribban högt när det gäller ljudmiljö

Sammanfattande råd:

  • Bra akustiskt beteende smittar av sig
  • Försök att separera tysta och högljudda aktiviteter
  • Ställ krav på all utrustning som genererar onödigt ljud – som exempelvis matvagnar eller automatiska dörröppnare
  • Ta hjälp av ljudabsorberande material


Vi behöver sjukhus med läkande ljudmiljöer, byggda för verkliga människor som kan känna, höra och uppfatta sin omgivning! Fler tips hittar du i artiklarna nedan.

 

 


Referens:
1. Hsu, Ryherd, Ackerman, Persson Waye, ’Noise Pollution in Hospitals: Impacts and Patients’, J. Clin. Out. Mgmt. 2012, vol. 19