I maj 2021 lanserades den nya ISO-standarden för akustisk ljudmiljö i öppna kontorsytor. Jack Harvie-Clark, grundare av det brittiska konsultbolaget Apex Acoustics, sitter med i kommittén som har tagit fram den. Vi fick en pratstund med honom om den nya internationella standarden.
Varför behövs en standard för akustik i öppna kontorslandskap?
– Det är väldigt svårt att övertyga folk om vikten av god akustik. Det finns ingen allmän beskrivning av hur ”bra akustik” ser ut. Syftet med standarden är att skapa en mer enhetlig bild av begreppet akustik. Här beskrivs vad bra akustik handlar om och vad man behöver göra. Problemet med dålig akustik på kontor har blivit särskilt tydligt under pandemin. Många har upptäckt att de är mer produktiva när de arbetar hemma. Om man vill att folk ska komma tillbaka till jobbet måste man se till att kontoret är en plats där de trivs och kan arbeta effektivt.
Vem är standarden till för – vem ska använda den?
– ISO-standarden bygger på en befintlig fransk standard som har varit väldigt framgångsrik. Den har inte bara använts av akustikexperter, utan även av andra inom branschen. Tanken är att den ska kunna användas av alla som arbetar med design, leverans, underhåll och drift av kontor. Den innehåller till exempel ett frågeformulär som gör det enklare att identifiera vilka akustikproblem som finns på kontoret. På så sätt kan man ofta förbättra akustiken utan att vidta alltför stora åtgärder. Man kanske kan ändra om i lokalen, använda den på ett annat sätt eller komma överens om regler för hur man ska uppträda på kontoret. En av bilagorna handlar om ”vett och etikett” i öppna kontorslandskap. Det finns inga regler, utan bara förslag på önskvärt beteende.
Standarden handlar alltså lika mycket om uppträdande som design och tekniska aspekter?
– Själva bilagorna fungerar bara som information och stöd – man måste inte följa rekommendationerna för att uppfylla standarden. Den normativa delen, alltså det som krävs enligt standarden, handlar uteslutande om rumsakustik. Bilagorna fungerar snarare som en påminnelse om att det är så många fler aspekter än akustik som spelar in för att uppnå en behaglig ljudmiljö i öppna kontorslandskap.
format_quote
Vilka akustiska förhållanden som krävs i en lokal beror på vilka aktiviteter som genomförs där.
Standarden definierar olika typer av ytor i ett öppet kontorslandskap, baserat på aktivitet. Vilka är dessa aktiviteter?
– Detta är en av de viktigaste nya idéer som standarden bygger på. Vilka akustiska förhållanden som krävs i en lokal beror på vilka aktiviteter som genomförs där. De aktivitetstyper som definieras i standarden är:
- Ledigt våningsplan – aktivitet okänd.
- Röst- och videosamtal – främst med inriktning på extern kommunikation.
- Övervägande arbete i grupp – muntlig kommunikation med kollegor i närheten.
- Övervägande enskilt arbete – liten kommunikation med kollegor i närheten.
- Receptionsområden – mottagning av allmänheten.
- Kombinerade ytor – kombinerar två eller fler aktiviteter på samma yta.
Människor gör olika saker på ett kontor, såvida det inte är ett call-center. Folk arbetar enskilt eller i grupp, har möten och pratar i telefon. I ett traditionellt öppet kontorslandskap sker alla aktiviteter samtidigt på samma yta. Om man kan dela upp dessa aktiviteter så att folk inte stör varandra kan man skydda dem som behöver lugn och ro för att utföra mer koncentrationskrävande arbetsuppgifter. För varje aktivitetstyp ställer standarden krav på prestanda eller värden för talnivån på 4 meters avstånd och dämpning av tal i rummet. Den anger också målvärden för den omgivande ljudnivån. Dessa värden ger en tydlig indikering på hur höga skärmväggar och hur mycket ljudabsorbenter som krävs.
Kan man använda standarden för att vidta ljuddämpande åtgärder i efterhand, eller är den främst avsedd för nya kontorsbyggnader?
– Man kan absolut använda standarden för att förbättra akustiken i efterhand. Den kan användas på många olika sätt. Ett är målvärden för omgivningsljud. Man kan mäta ljudnivåerna på kontoret och jämföra dem med målvärdet för att se om det föreligger ett akustikproblem. Man kan också använda frågeformuläret för att ta reda på vilken typ av akustikproblem som föreligger, så att man kan planera om eller använda kontoret på ett bättre sätt.
Behöver man vara akustikexpert för att förstå och använda standarden?
– Ja, eller man behöver i alla fall ta hjälp av en akustikexpert. Standarden bygger på olika värden för rumsakustik och det krävs att man är insatt i ämnet för att kunna utföra denna typ av beräkningar. Men man behöver inte vara expert för att använda frågeformuläret.
Tillkommer det kostnader för certifiering och revidering?
– Nej, när man väl har köpt standarden tillkommer inga extra kostnader. Än har jag inte varit med om att någon har velat certifiera sig enligt standarden och jag tror inte heller att det kommer bli aktuellt. Det är ett verktyg som kan användas för att skapa bra akustik i kontor.
När du presenterade standarden beskrev du ljudmaskeringssystem som en omtvistad fråga. Varför då, och vad står det om detta i standarden?
– Ljudmaskering är ett sätt att minska taluppfattbarheten utan att påverka rummets akustik. Det råder mycket delade meningar om huruvida dessa system är bra eller inte. De franska experterna har kommit fram till att de inte fungerar och vill ta bort dem. I USA används ljudmaskering däremot på nästan alla kontor. Alla siffror och värden i standarden utgår ifrån att lokalen inte har något ljudmaskeringssystem. I slutet av standarden finns en bilaga om ljudmaskering.
Vad bör man tänka på innan man börjar använda sig av standarden?
– Ta den på allvar. Standarden ska inte användas som en universallösning, utan man måste ta hänsyn till människors individuella behov. Man får inte nödvändigtvis bra akustik bara genom att följa standarden. Det krävs förståelse för olika användningsområden och hur man vill att kontoret ska fungera. I den här processen kan standarden fungera som ett bra verktyg.
Läs mer om den nya standarden ISO 22955:
ISO:s webbplats
Artikel i Acoustic Bulletin
YouTube-film: