Tips från akustikexperten

Per Møberg Nielsen har många strängar på sin lyra. Han började som elmekaniker, fortsatte som medicintekniker och tog sedan en magisterexamen i teknisk och socioekonomisk planering. Det ledde honom till flygindustrin, där han började inrikta sig på akustik. I 17 år var han ansvarig för bullerkontroll på SAS.

– Jag anlitades för att minska personalens exponering för buller på Köpenhamns flygplats, där många anställda drabbades av bullerrelaterad hörselnedsättning. När vi var klara hade vi lyckats minska antalet skador avsevärt.

Efter ett tag fick Per fler arbetsuppgifter, bland annat att bygga ett nytt kök på flygplatsen med kontrollerad ljudnivå.

Forskning, standarder och riktlinjer

År 2000 startade Per Møberg Nielsen eget som konsult.

– Jag deltog i olika forskningsprojekt, framför allt på skolor och förskolor. Det har gått väldigt bra. Numera är ljudisolering i befintliga skolor och förskolor ett återkommande inslag i budgeten för Köpenhamns kommun.

Han har också jobbat med internationella standarder i olika ISO-arbetsgrupper. Bland annat har han varit med och utvecklat standarden ISO 9612 – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön.

– Jag har gjort massor av mätningar av bullerexponering, säger han.

Som konsult har Per dessutom anlitats av olika organisationer för att ta fram riktlinjer. Den som fått störst spridning är riktlinjen för akustik på kontor.

– Det är nog min mest uppmärksammade riktlinje någonsin, säger han och skrattar.

Lyckad akustikkontroll

Sedan han lämnade SAS har han strävat efter att ägna hälften av sin arbetstid åt allmänna akustikfrågor, i form av forskning, riktlinjer och standardiseringar, och hälften åt akustikkontroll på arbetsplatser.

När han ser tillbaka på sin karriär inser han att mycket viktigt arbete har gjorts för att motverka arbetsrelaterade hörselskador.

– Under många år lyckades man bra med att förhindra hörselnedsättningar med hjälp av akustikkontroll. Men för 10–15 år sedan ändrades fokus från traditionell ljudisolering för att minska bullerrelaterade hörselnedsättningar till irriterande och störande ljud.

I dag arbetar han främst med projekt på kontor, skolor och förskolor.

Fler människor på mindre yta

Innan de öppna kontorslandskapen slog igenom hade privata kontor länge varit dominerande.

– Sedan ville många arbetsgivare spara pengar genom att trycka in folk i stora, öppna lokaler. På de flesta arbetsplatser var lokalerna inte anpassade för detta. Ingen tänkte på hur det skulle påverka arbetsmiljön och, i förlängningen, produktiviteten. Nu ser vi konsekvenserna.

Per märker emellertid en förändrad attityd med ökad medvetenhet om akustikproblem på kontor.

– Arbetsgivarna har lärt sig den hårda vägen. Men det är fortfarande många som inte verkar bry sig. Jag förstår inte varför, eftersom det minskar produktiviteten.

Går vi för långt?

Per påpekar att öppna kontorslandskap inte nödvändigtvis är något dåligt. Det handlar om vilken typ av arbete som utförs på kontoret.

– För vissa arbetsuppgifter är det inga problem med öppen planlösning. Nu ser vi en mer nyanserad inställning med fokus på vad som faktiskt görs på kontoret och det finns en ambition att anpassa designen bättre efter olika typer av jobb. Men det har varit en krokig väg dit.

Vissa tycker att vi går för långt i våra ansträngningar att sänka ljudnivån och menar att det är otrevligt med alltför dämpade kontorsmiljöer.

– Ibland kan det gå lite för långt. Resultatet blir då bättre röstigenkänning, vilket inte är önskvärt på ett kontor. Men på nästan alla ställen där jag har anlitats som konsult har problemet varit för lång efterklangstid. För att åtgärda det krävs bättre ljudisolering.

Tre viktiga aspekter

I riktlinjen ”Akustik på kontor” beskriver Per Møberg Nielsen de tre viktigaste frågorna man måste ta hänsyn till när man utvärderar akustikproblem:

• Arbetssituationen, det vill säga typen av arbete, behovet av att kunna koncentrera sig, behovet av att kunna kommunicera och den psykosociala arbetsmiljön.
• Fysiska förutsättningar, det vill säga ljudnivå, efterklangstid, hörbarhet och bullerfrekvens.
• Individuella förutsättningar, det vill säga hörselförmåga, förväntningar, ljudkänslighet och stresstålighet.

Sex saker att tänka på när man renoverar/flyttar till ett nytt kontor

För att definiera dessa orsaker eller områden krävs det att man involverar de anställda. I riktlinjen nämns ett antal saker man bör tänka på:

1. Välj ett kontor som är anpassat för det aktuella arbetet.
2. Anpassa kontoret efter de människor som ska arbeta där. Designen ska främja, inte hindra, arbetsprocesserna.
3. Se till att ha bra grundläggande design och installationer, som gångpassager, akustik, belysning, ventilation.
4. Involvera och engagera medarbetarna och arbetsmiljöombuden.
5. Ge grundlig information och möjlighet till diskussioner. Svara på frågor som uppstår. Var öppen för nya idéer och diskutera för- och nackdelar.
6. Acceptera att det kan vara både känslosamt och jobbigt att byta från en typ av kontor till en annan.

Åtta råd för bättre akustik på arbetsplatsen

1. Använd starkt ljudabsorberande tak av mineralull.
2. Undvik rum med alltför högt i tak.
3. Installera tillräckligt med ljudabsorbenter i arbetshöjd på väggarna.
4. Använd ljudabsorberande möbler och skärmar.
5. Undvik bullerkällor på kontoret.
6. Anpassa kontorsdesignen efter vilka som ska höras och vice versa.
7. Se till att det finns tillräckligt många rum för koncentrationskrävande arbete, möten och samtal.
8. Undvik gångpassager som stör människor när de arbetar.

Text: Lars Wirtén