Pedagogisk och psykiatrisk specialistmottagning i Warszawa

Redan innan pandemin var det långa väntetider till pedagogiska och psykiatriska specialistmottagningar. Hit kommer föräldrar med sina barn om de upptäcker avvikelser i barnets inlärning eller beteende. Deras barn kanske till exempel avviker från normen på grund av dyslexi, intellektuell särbegåvning eller olika typer av intellektuell funktionsnedsättning.

När diagnosen väl har fastställts, ger specialistläkaren rekommendationer om särskilt psykologiskt eller pedagogiskt stöd för barnet på förskolan eller skolan. Men i Polen och många andra länder var det mycket som hade förändrats efter två års distansundervisning i hemmets lugna vrå. Till vårdmottagningarna började det komma förvånansvärt många barn med överkänslighet mot ljud.

– Den långa perioden av isolering har gjort att barn numera har en lägre toleransnivå mot ljud, säger Ewa Rycombel, talpedagog på den pedagogiska och psykiatriska specialistmottagningen PPP19 i Warszawa, Polen.

– Vissa får ont i öronen och andra blir hyperaktiva. Dessa typer av beteenden bekräftar experternas uppfattning, eftersom överkänslighet mot ljud är ett av symptomen på auditiv bearbetningsstörning (APD). Många barn som har haft distansundervisning har blivit mer känsliga för ljud. Allt fler oroliga föräldrar söker hjälp, eftersom deras barn mår väldigt dåligt av att vara tillbaka i den stökiga skolmiljön, fortsätter hon.

Stora insatser för ökad akustisk komfort

Mottagningen i Warszawa har nyligen bytt lokaler och ligger nu i en före detta gymnasieskola. Här var den långa efterklangstiden ett problem, precis som i många andra äldre skolbyggnader. Mottagningens chef, Beata Mierzejewska, insåg att det krävdes stora förbättringar av akustiken – för att underlätta för såväl personal som patienter och deras föräldrar.

– Vi samarbetar med grundskolan SP340 i Ursynów, så jag kontaktade Robert Wojciechowski, som är ordförande för skolans föräldraförening. Tillsammans med övriga föräldrar hade han tidigare tagit initiativ till en akustisk upprustning av skolan, vilket resulterade i en enorm förbättring av arbets- och inlärningsmiljön. Vi bestämde oss för att följa deras exempel, säger Beata. Jag började bearbeta kommunstyrelsen för att få dem att finansiera en liknande upprustning av vår mottagning, eftersom god akustik är en viktig faktor för att kunna ställa rätt diagnos.

När personalen väl blev medvetna om den dåliga ljudmiljön och hur problemet kunde lösas var det många som engagerade sig.

Efter några månaders påtryckningar fick de klartecken att åtgärda de tre viktigaste delarna av byggnaden: träningsrummet, rummet för bedömning av psykomotorisk utveckling hos barn i åldrarna 0–3 samt korridoren på bottenvåningen som leder till kontoren.

– Vi var glada över att kunna bidra till den akustiska uppgraderingen av SP340, som har blivit ett inspirerande exempel för andra skolor. Vi vet att akustisk komfort är en viktig fråga i skolor och andra verksamheter som bidrar till barns utveckling, särskilt när det gäller barn som är överkänsliga mot ljud. Därför var det väldigt givande att delta i projektet på PPP19, säger Monika Sadłowska, akustikexpert på Ecophon, som har varit med och förbättrat akustiken på både skolan och specialistmottagningen.

Vitt brus kan hämma barns utveckling

Barnmiljöer måste vara behagliga att vistas i, och det är viktigt med god akustik utan ekon. Att växa upp i en miljö med alltför mycket visuella, auditiva och taktila intryck kan enligt Ewa Rycombel leda till allvarliga störningar av ett barns utveckling.

– I mellanörat finns två muskler, tensor tympani och stigbygelmuskeln (som faktiskt är kroppens minsta muskel). Dessa muskler drar normalt sett ihop sig vid höga ljudvolymer och dämpar därmed ljudet som når hjärnan, så att den kan fungera optimalt, förklarar Ewa.

– Processen är dock inte helt okomplicerad, och en långvarig förkylning kan påverka musklernas funktion så att de inte ger ett fullständigt skydd mot höga ljud. Detta kan leda till överkänslighet, säger hon.

Enligt talpedagogen är det också viktigt att inte utsätta spädbarn för överdriven ljudstimulans.

– Många föräldrar känner inte till att barnets hörselutveckling kan påverkas av vitt brus, till exempel från leksaker, hårfönar eller dammsugare, som ofta används för att få småbarn att sova. Det kan leda till auditiv överstimulans av nervsystemet. Tänk på att ett nyfött barn redan utsätts för massor av intryck och information som hjärnan måste bearbeta under den här första utvecklingsfasen. Ett spädbarn kan inte tala om för oss att ett ljud är för högt, så nervsystemets försvarsmekanism blir att blockera ljuduppfattningen, förklarar experten.

Dessa och andra faktorer under ett barns utveckling kan vara orsaken till problem som får föräldrar att vända sig till mottagningen. Det kan röra sig om allt ifrån talfel (på grund av att barnet inte kan höra och/eller uttala olika ljud) till impulsivt och aggressivt beteende, en tendens att lätt börja gråta, skrika eller bli tillbakadragen och apatisk. Överstimulans av ett barns hjärna kan göra att det uppfattar en miljö som mer högljudd än vad den är.

– Om vi lägger till dålig akustik och lång efterklangstid kan barnet ha svårt att fungera under förhållanden som andra tycker är helt normala, säger talpedagogen.

Lättare att ställa rätt diagnos i en lugn miljö

Det är just därför det är så viktigt med ljuddämpning i utbildningslokaler. Men det är minst lika viktigt inom vården, eftersom det är mycket svårare att ställa rätt diagnos i en bullrig miljö.

– Innan akustikåtgärderna på specialistmottagningen i Ursynów var rummen inredda med hårda material som reflekterar ljudet, till exempel vinylgolv och väggar och tak i putsad betong, förklarar Monika Sadłowska på Ecophon.

– Den sparsamma möbleringen i vissa av kontoren gjorde inte saken bättre, eftersom detta också påverkade efterklangstiden negativt, tillägger hon.

Man beslutade sig för att installera ljuddämpande material i träningsrummet, eftersom det är omöblerat och används för bland annat barngrupper. Här installerades ett akustikundertak och väggabsorbenter, som även minskar ljudreflektionen mellan väggarna.

Innan upprustningen var efterklangstiden tre sekunder.

– Det är väldigt mycket i ett så litet rum. Det gick snabbt att uppgradera akustiken och resultatet blev en minskning av efterklangstiden till endast 0,72 sekunder. Dessutom förbättrades talöverföringsindex (Speech Transmission Index, STI) från 0,39 till 0,74, vilket visar att taluppfattbarheten i rummet är bra (värden över 0,75 klassas som ”utmärkt”).

– Lika goda resultat fick vi i rummet för bedömning av psykomotorisk utveckling hos de yngsta barnen. Här minskade efterklangstiden från 2,12 till 0,46 sekunder, säger Monika Sadłowska.

Den sista delen som åtgärdades var korridoren på bottenplan. Personalen hade lagt märke till att vissa barn med överkänslighet mot ljud inte kunde gå genom korridoren utan att hålla för öronen. Efter upprustningen var detta inte längre ett problem.

– Både personalen och patienterna märker stor skillnad och är väldigt nöjda med akustikåtgärderna, säger Beata Mierzejewska med ett leende.

– Nu är det huggsexa om rummen med ljuddämpning. Därför kommer vi absolut att söka finansiering för att åtgärda fler rum.