Nyckelfaktorer för arbetsmiljödesign och välbefinnande

Julia Ayuso Sanchez, D.Arch, leder CBRE Lab, en människocentrerad innovation utrymme som integrerar forsknings processer till verkliga användningsfall. Hennes forskning vid Polytechnic University of Madrid och Keio University of Tokyo fokuserade på användningen av grönska, dagsljus och trä för att förbättra arbetsplatsernas kapacitet.

“Ett flertal studier bekräftar att arbetsmiljön konstruktion ökar både produktiviteten och användandet. Men hur kan vi mäta den ökningen? ”

Denna utmaning frågade sig Julia i sitt doktorandforskningsprogram. Och hon lyckades leverera ett svar. I sin avhandling utvecklade hon ett verktyg som mäter den ökade produktiviteten och välmående som medförs genom arkitektur.

”Det är baserat på en vetenskaplig metod och på en helhetssyn som tar hänsyn till den fysiologiska, psykologiska, känslomässiga och kulturella faktorn som påverkar produktiviteten och välmående, säger Julia.

Resultaten tyder på att biophilia egenskaper i arbetsplatsutformning förbättrar produktiviteten och kreativiteten samt välmående och hälsa.

“Verktyget, utvecklats och testats i pilotförsök, öppnar en väg till ökad produktivitet på arbetsplatsen, i motsats till nuvarande praxis, säger hon.

Inget magiskt recept finns för en perfekt arbetsmiljö eller för definitionen av välmående, förklarar Julia men hon har funnit att tre speciella faktorer är återkommande i utmärkta arbetsmiljöer:

1. Personifierad

“Kontorslokaler upphör att vara platser som är avsedda uteslutande för arbetsaktiviteter och istället blir företagsmedel för att befästa en känsla av gemenskap och främja samarbete.”

2. Visa anställda fördelarna med tydliga exempel

“Jag har mätt ökningar på 63,34 % i produktivitet och 137,50 % i kreativitet när användare erbjuds inte bara en utmärkt design utan också rätt utbildning i hur man använder sin arbetsyta.”

3. Det planterade akvariet: den mörka hästen med biofil design

“En komplett biofil designlösning är havslandskap eller landskapsarkitektur under vattnet . Detta kombinerar olika naturliga element som vegetation, syresättning, vattnets ljud och rörelse samt dygnsbelysning. Många studier har visat att planterade akvarier har en inverkan på omgivningsförhållandena, reglerar luftfuktigheten och förbättrar termisk komfort. Detta leder i sin tur till högre nivåer av personlig väl - är, med mätbara fördelar.”

Du mätte inte ljud i dina studier. Vad är orsaken till detta?

“Det finns många studier för utvärdering av effekterna av inomhus miljöegenskaper relaterade till elektriska och mekaniska system, termiska faktorer, buller och vibrationer, ergonomi och kontors layout. Min teori är att de första undersökningarna för att utvärdera och mäta kombinationen av variabler som rör biophilia design. Rollen av biophil design i inomhusmiljöer definierade som utrymmen i byggnader med naturliga element har hittills fått relativt lite uppmärksamhet.”

Hur hanterar du akustiska problem i dina projekt på CBRE?

“Jag tror inte att någon skulle anse det fördelaktigt vid denna punkt att placera sina anställda i rader av isolerade lådor. Detta är inte heller en enkel diskussion om privata kontor kontra öppna kontor. Det är osannolikt att en helt öppen planlösning, med någon sort rymd typologi och inga optimala akustiklösningar, kommer att passa behoven hos en modern och lättrörliga organisation. Vi är alla överens om att det. Det är dags för förändring, även om VD:ar och ekonomichefer frågar vad de får tillbaka på sina investeringar, vilket är en rimlig fråga. Det är därför vi behöver för att kvantifiera med en solid vetenskaplig grund ökar produktiviteten som sker i olika arbetsmiljöer.”

Du har bott och arbetat i Japan och genomfört forskning där. Kulturella skillnader tas det med i beräkningen när man utformar en utmärkt arbetsplats?

“För att illustrera hur mina metoder fungerar, brukar jag vilja presentera några framgångsrika exempel i Japan, Spanien eller Storbritannien, men jag vill berätta om ett misstag också. Jag gjorde en studie för ett företag i Japan som tillverkar och designar träinredning. Marknaden är huvudsakligen ett bostadsområde, men de vill expandera till kontor. Med detta mål, genomförde vi ett experiment som jämför två utrymmen: ett med plastmaterial som liknar trä, och ett annat utrymme med fantastisk naturligt trä.

Resultatet var att människorna i det naturliga träutrymmet inte bara var mindre produktiva utan de hade fysiska symtom på obehag. Anledningen var kulturell. Deltagarna i experimentet var 18-åriga japanska, som är födda i Japan och vana vid prefabricerade plastkonstruktion. Lukten av trä störde dem. De kände sig som hemma med doften av plast. Slutsatsen är att det inte finns någon ”one-size-fits-all-lösning”: en mätmetod behövs.”

Text: Lars Wirtén