Hur man undviker att kontoret blir en mänsklig djurpark

Alla författare vet hur viktigt det är med en titel som fångar läsarnas intresse. Detta är något som Nigel Oseland har lyckats bra med i sin bok Beyond the Workplace Zoo. Men vad menar han egentligen med ”workplace zoo”? Själv kommer jag att tänka på David Brent och hans kollegor i den klassiska komediserien The Office. Men detta är inte alls Nigel Oselands tanke med titeln.

– Det handlar mer om den instängdhet som förknippades med djurparker förr i tiden: små burar med djur som är i ganska dåligt skick och inte har några valmöjligheter alls. Platsbrist är ett av de största problemen på dagens kontor och många chefer vill begränsa utrymmet ytterligare för att spara pengar. Men eftersom kontoret ska fungera som ett stöd för människorna som arbetar där, bör vi i stället utforma lokalerna utifrån deras behov.

Städer är som mänskliga djurparker

Bokens titel är inspirerad av den brittiska zoologen och etologen Desmond Morris, som i slutet av 1960-talet publicerade böckerna The Naked Ape och The Human Zoo. Den förstnämnda utforskar likheterna mellan människors och djurs beteende. Den sistnämnda analyserar mänskligt beteende i stora, moderna samhällen och hur det påminner om djurs beteende i fångenskap.

– Han reagerade på beskrivningen av storstäder som en betongdjungel. Det stämmer inte. En djungel är en naturlig miljö. I tättbebyggda och trångbodda städer beter sig människor mer som djur i burar. Desmond Morris kallade det för en ”mänsklig djurpark”.

Med inspiration från moderna djurparker

Nigel Oseland inspirerades också av den amerikanska miljöpsykologen Judith Heerwagen. Hon anser att kontor har mycket att lära av moderna djurparker, där djurens välmående står i centrum och varje art erbjuds en miljö som passar dem. Nigel blev själv imponerad när han för många år sedan besökte en djurpark med sina barn.

– Varje hägn var skapat med utgångspunkt från den specifika djurartens behov. Djuren kunde själva välja om de ville visa sig för besökarna eller inte. Det var grönt och lummigt, lagom varmt, rätt mängd dagsljus och så vidare. Det fanns många ungdjur och bra avelsprogram. Det var underbart. Sedan kom jag tillbaka till mitt kontor och möttes av en mängd skrivbord hopträngda i en ganska tråkig miljö utan någon som helst avskildhet. Det är ingen bra lösning, eftersom alla människor är olika. Vi tillhör samma art, men är ändå väldigt olika och har olika behov.

En möjlighet för kontorslandskapet

Nigel Oselands jämförelse med djurparker syftar framför allt på lokaler med hög persontäthet där många människor trängs på samma yta utan att ha några valmöjligheter. Denna jämförelse mellan djurparker och kontor är självklart inte relevant för alla situationer och aspekter. Vad Nigel Oseland menar är att arkitekter, fastighetsägare och chefer måste ta sitt ansvar så att våra kontor inte blir till ”mänskliga djurparker”.

– Vi kan ta två ytterligheter som exempel: ett kontor med helt öppen planlösning och ett med enbart enskilda arbetsplatser. I båda dessa fall är risken stor att det inte fungerar. Det kanske passar vissa, men de flesta av oss vill ha något mitt emellan. Nu efter pandemin har vi chansen att skapa en ny kontorsmiljö, det jag kallar för ”kontorslandskapet”, säger han.

Fler valmöjligheter

Ett kontorslandskap har också öppen planlösning, men ytorna är mycket luftigare. Hög persontäthet är ett centralt problem som Nigel ofta återkommer till.

– Det leder till buller, smittspridning och brist på personligt utrymme. I ett kontorslandskap finns det fler skiljeväggar och ytorna är uppdelade med möbler, växter, mötesplatser, rastutrymmen och olika typer av skärmväggar.
Det handlar i grund och botten om att ha olika valmöjligheter, förklarar han.

– Det här är inte helt och hållet mitt påfund. 1950- och 1960-talets ”Bürolandschaft” och ”Action Office” var inne på samma linje. Ytorna delades av med skärmar och skrivborden stod i grupper om två eller tre – inte åtta, tio eller till och med tolv som man ofta ser idag. Det är på tiden att vi återinför kontorslandskapet i modern tappning. Idag vet vi tillräckligt mycket om akustik, belysning, luftkvalitet och biofilisk design för att skapa en hälsosam miljö. Kontorslandskapet erbjuder fler valmöjligheter – såväl gemensamma arbetsytor som enskilda utrymmen för olika behov och arbetsuppgifter.

Nigel Oseland tycker att den allmänna inställningen inom fastighetsbranschen efter pandemin är oroande.

– Vissa vill göra kontoren hälften så stora. Men faktum är att lokalerna redan är för trånga. Nu har vi chansen att i stället minska antalet skrivbord och använda den frigjorda ytan till samarbete, sociala aktiviteter och koncentrationskrävande arbetsuppgifter. Lösningen är inte att minska ytan.

Viktigt med attraktiva kontor

En utmaning för många arbetsgivare är att locka tillbaka medarbetarna till kontoret efter pandemin. Man sparar mycket tid genom att arbeta hemifrån. I storstäder som London kan det lätt ta två till tre timmar per dag att pendla till och från jobbet. Därför är det viktigt att göra kontoren attraktiva för medarbetarna.

– Jag tror att hybridarbete kommer att bli det nya normala, som en direkt effekt av pandemin. Men att enbart arbeta hemifrån håller inte i längden. Arbetsgivarna måste tillgodose behoven för de olika ”djuren”, så att de vill komma till kontoret. Om man ser kontoret som en service kommer folk att återvända. Vi är sociala varelser – vi gillar att berätta historier, utbyta information och äta tillsammans. Uppfattningen om att kontoret är dött stämmer inte.

Biofili – en naturlig aspekt

Enligt Nigel handlar begreppet kontorslandskap inte bara om skiljeväggar och olika ytor. En annan viktig aspekt är biofili – det vill säga tanken om ett grönare kontor. Han ser detta som en del av evolutionspsykologin.

– Enligt evolutionspsykologin är våra kroppar och hjärnor skapade för ett liv på den afrikanska savannen. Även om vi har varit instängda på kontor de senaste hundra åren är vi fortfarande anpassade för denna typ av miljö.

Han understryker att biofili handlar om mer än bara växter och grönska.

– Det är en viktig del, men konceptet är mycket bredare än så. Det gäller att ha rätt ljudlandskap, ljudnivåer och belysning, naturlig ventilation och varierande temperatur. Man måste skapa zoner med olika temperaturer, ljudnivåer och belysning, så att ”djuren” kan välja den zon där de är mest bekväma och därmed också mest produktiva.

En nätt bok full av goda råd

Beyond the Workplace Zoo är en ganska nätt bok på 200 sidor. Nigel har gjort sitt bästa för att hålla innehållet kort och koncist. Målet har varit att göra framför allt den psykologiska, men även den sociologiska och antropologiska, forskningen lättläst och tillgänglig. Boken är ett resultat av över 30 års erfarenhet samt tolkningar och förklaringar av en mängd akademisk forskning. Därmed innehåller den också massor av praktiska råd om hur man utformar kontorsmiljöer.

– Jag är inte inredare, men boken ger en hel del tips om hur man kan göra, säger han ödmjukt.

Text: Lars Wirtén

Nigel Oselands fem bästa tips för ett välfungerande kontorslandskap:

1. Omfamna individualitet och det faktum att vi alla är olika. Inred inte för den genomsnittlige anställde. Det är viktigt att erbjuda kontor med olika valmöjligheter och miljöer.
2. Se till att hitta rätt balans. Fokusera inte enbart på att spara yta och pengar. Se det från den andra sidan – hur kan vi förbättra arbetsmiljön?
3. Engagera och lyssna på dina medarbetare. Tro inte att du har alla svar och att dina preferenser och behov är desamma som alla andras.
4. Minska persontätheten! Lägre persontäthet är bättre för oss människor när det gäller akustik, personligt utrymme, termisk komfort, smittspridning osv. Undvik att tränga ihop medarbetarna i grupper om åtta eller fler.
5. Titta på arbetsmiljön som helhet. Undersökningar visar att problemen på kontor främst är kopplade till buller, temperatur och luftkvalitet.