Hur man tjänar 15 minuters lektionstid i veckan

Ett akustiktak installerades i ett klassrum för årskurs 5 i en svensk mellanstadieskola. Inga andra förändringar av akustikmiljön gjordes. Läraren mätte sedan hur lång tid det tog för eleverna att gå in och sätta sig i klassrummet så att lektionen kunde börja. Sedan jämfördes dessa tider med mätningarna som gjorts innan taket installerades.

Resultatet var tydligt: Innan förändringen tog det i genomsnitt 2 minuter och 18 sekunder för läraren att komma igång med lektionen.

Efter att taket hade installerats tog det 1 minut och 17 sekunder – ungefär en minut mindre, eller 44 procent, vilket är nästan halva tiden. Med tanke på att eleverna varje vecka går in och sätter sig i klassrummet 15 gånger, betyder det att den effektiva lektionstiden ökar med 15 minuter i veckan. 

Fyller en kunskapslucka

Studien utfördes som en del av en examensuppsats inom områdena byggnadsteknik och design/ekonomi. Handläggaren Svante Granqvist berättar att hans studenter var mycket noggranna och tog studien på stort allvar.

– Undersökningen omfattade bara ett enda klassrum, men resultaten är så intressanta att vi vill göra fler liknande studier.

Sebastian Holm, som utförde studien tillsammans med Petra Lagerberg, berättar att de under förberedelserna upptäckte en kunskapslucka inom det här området.

– Inga tidigare studier har kombinerat objektiva akustiktester som talöverföringsindex (Speech Transmission Index, STI) med ett subjektivt hörförståelsetest. Så vi lade till ett test som kallas Hagermans meningar, där elever fick lyssna på särskilt framtagna meningar och skriva ner vad de uppfattade. De olika testresultaten stödjer varandra, vilket ger studien vetenskaplig tyngd. 

Krav på klassrummet

För att uppfylla de specifika validitetskraven, utförde Holm och Lagerberg studien i ett klassrum för elever i årskurs 5.

– Det är viktigt att ha rätt åldersgrupp. Hörseln måste vara tillräckligt utvecklad, så vi ville inte att eleverna skulle vara för unga. Lektionerna måste kunna mätas, med olika ämnen och jämförbara förhållanden över tid.

Årskurs 5 i det svenska skolsystemet uppfyller dessa krav: en enda klass i ett enda klassrum, med ämnesspecifika lektioner inom regelbundna tidsintervaller.

Det var också viktigt att kunna koppla resultaten till den åtgärd som vidtagits – installation av ett akustiktak.

– När ett akustiktak installeras gör man också ofta ändringar i ventilationssystemet, vilket påverkar akustikmiljön. I det här fallet låg bakgrundsljudet redan på en låg nivå, så förändringarna kunde härledas specifikt till den förbättrade akustiken. 

Försvarbara kostnader

Syftet med studien var att undersöka om en förbättrad akustikmiljö i ett klassrum kan ge socioekonomiska fördelar.

– Jag tycker vi har visat att det leder till socioekonomiska förbättringar. Det är ett tydligt mätbart resultat som alla kan förstå och använda som argument för att installera ett akustiktak.

Installationskostnaden låg i det här fallet på cirka 8 500 euro* (mer än tre gånger så mycket som kostnaden för ett vanligt tak i ett nybyggt klassrum), inklusive rivningsarbete och en del övertidsersättning på grund av den snäva tidsfristen. Detta är ungefär lika mycket som varje elev i det svenska skolsystemet kostar per år. Om den förbättrade lärmiljön gör att en enda elev slipper gå om en årskurs under takets hela livslängd, så har den här engångskostnaden betalat sig själv.

Enligt Holm handlar det inte bara om kortsiktiga besparingar:

– Man får en lugnare klass med mindre stress och mer fokuserade elever. Jag tycker den största fördelen är att den förbättrade akustiken bidrar till att skapa en mer harmonisk atmosfär i klassrummet och samtidigt motverkar utanförskap.

– Om du presterar bättre är det lättare att samarbeta. Det här är något som alla tjänar på.

Förbättrad akustikmiljö är en nyckelfråga

För att ta reda på hur lång tid det tog för eleverna att komma in och sätta sig i klassrummet var det viktigt att läraren utförde mätningarna korrekt.

– Läraren förstod exakt vad som krävdes. Han hade gjort liknande mätningar tidigare och var väldigt noga med att mäta på samma sätt varje gång. En av styrkorna med studien är att vi gjorde tillräckligt många mätningar för att resultatet skulle bli statistiskt tillförlitligt.

Studiens resultat överträffade Holms och Lagerbergs förväntningar.

– Förbättringen var verkligen stor. Jag tycker att Lombardeffekten** var en viktig faktor. Ljud genererar ljud – om en person höjer rösten gör även nästa person det, och så vidare. Genom att minska efterklangstiden kunde vi också minska ljudnivåerna, förklarar Holm.

Både före och efter förändringen fick eleverna svara på en enkät om hur de uppfattade akustikmiljön i klassrummet.

– Det visar också att akustikmiljön har förbättrats. Klassrummet upplevs nu som mer trivsamt, säger Lagerberg. 

Positivt under hela lektionen

Granqvist menar att studien gör det möjligt att beräkna den ekonomiska kostnaden för dålig akustik i form av förlorad lektionstid.

– Dessutom är det en fråga om tillgänglighet. Elever med koncentrationssvårigheter, t.ex. ADHD, eller med svenska som andraspråk har svårare att lära sig i en högljudd miljö.

Om lektionerna kan komma igång snabbare är det en stor förbättring, säger Granqvist.

– Men det handlar inte bara om tid. Det uppmuntrar också eleverna att självmant gå och sätta sig på sina platser. Dessutom påverkar det sannolikt även resten av lektionen. Studien visar att läraren får bättre kontakt med eleverna, vilket borde vara positivt under hela lektionen. 

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Persson och Image Source Limited

* Vid nybyggnation är den beräknade installationskostnaden betydligt lägre, omkring 2 500 euro.

** Lombardeffekten: vår tendens att höja rösten när den omgivande ljudnivån är hög.