Eliminera hinder genom aktivitetsbaserat lärande

Mie Guldbaek Broens är utbildad lärare, men kände snart att hennes kall i livet var att arbeta som utbildningsantropolog och bidra till att utveckla skolor runt om i världen. Som lärare kände hon sig instängd i klassrummet med eleverna. Därför lät hon dem sitta i korridorerna och biblioteket när de skulle diskutera och göra grupparbeten. Mies kollegor började snart klaga på att hennes elever störde andra klasser. Detta var helt emot Mies övertygelse om att barn lär sig genom att arbeta aktivt och självständigt i stället för att bara lyssna på sina lärare.

– Undervisning fokuserar på att läraren ska leverera. Jag tycker att vi bör fokusera mer på eleverna. Alla är olika, och läraren måste kunna anpassa sig efter olika elever. 

Riva barriärer

Denna strategi ställer allt på sin spets när det gäller skolornas utformning och organisation. Allt gammalt måste praktiskt taget rivas ner: både fysiska barriärer som väggar och dörrar och mentala hinder som att en lärare ska arbeta ensam med sin klass.

Om eleverna ska spela en aktiv roll i stället för att bara lyssna och skriva, måste lokalerna vara anpassade för många olika aktiviteter. Några elever kanske behöver prata i telefon, medan andra behöver använda internet, diskutera i grupp eller utföra en fysisk aktivitet.

– För att det ska fungera måste lärarna samarbeta. Men hur ska de kunna göra det om de befinner sig i olika klassrum?

Aktivitetsbaserat lärande

Mie Guldbaek Broens pratar om aktivitetsbaserat lärande. En öppen planlösning i kombination med mindre grupprum skapar öppenhet för alla – både lärare och elever. Lärarna kan ge eleverna uppgifter anpassade efter deras behov och förmågor.

– Om det finns flera vuxna i samma rum kan en av dem ta hand om de självständiga eleverna och de övriga fokusera på barn som behöver extra hjälp och stöd. Därmed kan lärarna också hjälpa varandra.

Lärmiljö som uppmuntrar till samarbete

Samarbete mellan lärare – s.k. ”team teaching” – är ett viktigt koncept för Mie Guldbaek Broens. Enligt TALIS*, en omfattande undersökning gjord av OECD, är samarbete avgörande för lärarnas arbetstillfredsställelse och motivation.

– Lärare är vana vid att undervisa på egen hand i klassrummet, men team teaching faller sig naturligt för de flesta om den fysiska miljön uppmuntrar till detta.

Mie är dock medveten om svårigheterna med att skapa en arbetskultur och en lärmiljö som främjar samarbete.

– Det gäller att skapa en bra miljö, både fysiskt och psykiskt, som en del av en kultur med en tydlig inriktning. Det kräver en hel del av skolans personal. Men om man lyckas skapa en kultur som uppskattas av lärarna kommer alla att bli mer engagerade.

Akustik är A och O i en öppen lärmiljö

När man tar bort barriärer som väggar och dörrar blir det en utmaning att skapa bra akustik. Hela poängen med en öppen lärmiljö är att många människor ska röra sig, prata och arbeta i ett och samma rum. Därför är akustiken det första som Mie Guldbaek Broens tittar på när hennes kunder har gått med på att införa en öppen planlösning.

– Om vi vill att lärarna ska samarbeta och eleverna ska diskutera måste vi först se till att skapa rätt förutsättningar. Vi ska inte behöva ändra eller anpassa våra undervisningsmetoder på grund av dålig akustik.

Lokalerna ska i stället anpassas efter undervisningsmetoderna. Mie förespråkar variation snarare än flexibilitet. Rummen bör inte vara utformade för att kunna anpassas efter olika aktiviteter. I stället ska lärare och elever kunna gå till ett annat rum, eller en del av ett rum, som redan är anpassat efter aktiviteten i fråga.

– Det leder till bättre samarbete och bidrar till ökad rörlighet. 

Observationer i stället för mätningar

För antropologen Mie är observationer det naturliga sättet att utvärdera en skolas miljö. Akustiska mätningar kan ge tydliga bevis för att akustikmiljön har förbättrats – till en viss gräns. Men om antalet lågfrekventa absorbenter ökar från en redan hög nivå kommer mätningarna att visa på en liten förändring, samtidigt som felmarginalen är stor. Genom att observera lärarnas och elevernas beteende kan Mie Guldbaek Broens emellertid identifiera stora skillnader även vid marginella förbättringar av akustikmiljön.

– Vi kan använda enkla metoder, som att räkna hur många gånger läraren säger åt eleverna att vara tysta. Efter att vi hade installerat fler lågfrekventa absorbenter på Collegi Montserrat in Barcelona, behövde lärarna inte säga till eleverna alls lika ofta.

– När barn blir tillsagda att vara tysta känner de att de har gjort något fel, vilket försämrar deras förmåga att lära sig. Mindre hyssjande har en positiv effekt på eleverna. 

Resor ger ett bredare perspektiv

Mie Guldbaek Broens driver konsultföretaget LOOP.bz tillsammans med sin pappa, arkitekten Jens Guldbaek. Hon inledde sin karriär som utbildningsantropolog genom att arbeta med olika skolprojekt.

– Jag lärde mig genom att observera, inte genom att läsa böcker. Men efter ett tag insåg jag att jag även behövde teoretiska kunskaper.

Mie hittade en kurs i utbildningsantropologi vid universitetet i Århus, Danmark, där hon nyligen tog en magisterexamen. En titt på hennes CV visar att antropologi var det naturliga valet för Mie, som under sitt liv har rest och arbetat över hela världen. Hon har besökt alla kontinenter utom Antarktis.

– Om du reser mycket får du ett öppet sinne. Du får se hur andra människor lever, och du börjar ifrågasätta vad som är ”normalt”. Jag har sett en hel del, vilket har gett mig ett bredare perspektiv.

Stort internationellt intresse

Utbildning och möjligheten att arbeta med människor som vill hjälpa andra är stora drivkrafter för Mie Guldbaek Broens.

– Att arbeta med barn är världens viktigaste jobb. Jag tror på att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärare, vilket de inte har i dag.

Många förespråkare för nya metoder upplever att de får kämpa i motvind, men Mie Guldbaek Broens tycker att det finns ett stort internationellt intresse för lärmiljöer och aktivitetsbaserat lärande.

– Det här är något relativt nytt, och först nu kan vi se effekterna i praktiken. Det är som en ångmotor som sakta men säkert ökar farten. Inom skolans värld har man fokuserat på undervisning i 200 år, men nu går trenden alltmer mot inlärning. Om vi kan få arkitekterna att förstå de akustiska aspekterna och skolmyndigheterna att finansiera dem kommer vi att göra stora framsteg.

Text: Lars Wirtén

Foto: Bilder på Mie Guldbaek Broens av Sanna Dolck. Omslagsfoto av Erik van’t Woud, taget på De Werkplaats (en av Nederländernas första grundskolor utan klassrum).

 *TALIS (Teaching and Learning International Survey) - OECD enkätundersökning om lärares och rektorers upplevelser av undervisnings- och lärmiljön - 2013 års resultat