Educare kräver god ljudmiljö i förskolan

I Sverige reviderades förskolornas viktigaste styrdokument, Förskolans läroplan (Lpfö 18), för ett par år sedan. I den reviderade läroplanen är utbildning och undervisning tydligt framskrivet. Utbildning och undervisning i förskolan beskrivs utifrån en helhetssyn på barn och barns behov, där utforskande, lek, skapande, fostran, utveckling och lärande för barnet är integrerade processer.

Det som tidigare varit en vag grund som har präglat den svenska förskolan, har nu blivit ett definierat mål från Skolverket, den myndighet som ansvarar för både förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige.

Den svenska förskolan ses varken som en allmän vistelsemiljö för barnen eller som en renodlad lärandemiljö. Den betraktas snarare som en lekfull lärandemiljö – en miljö där lek utgör grunden för lärande och utveckling. Det innebär att mycket ljud måste både tillåtas och bejakas och samtidigt även kunna kontrolleras. Det ställer krav på den fysiska utformningen.

Ett undersökande arbetssätt

Annika Palmgren är förskollärare i grunden med 30 års yrkeserfarenhet inom förskolans utbildning och undervisning i Sverige. Hon är utbildad i pedagogik och skolutveckling på högskolenivå och arbetar sedan 2013 i egen regi med att stödja och utveckla både fristående och kommunala förskolor i deras verksamhet. Annika Palmgren har också uppdrag inom internationell skolutveckling i Norden.

Hon menar att det tidigare har varit laddat att prata om undervisning inom förskolevärlden. Det har kunnat tolkas som att förskolelärarna ska bedriva katederundervisning och tala om för barnen hur saker och ting är och hur de ska göra. I den reviderade läroplanen definieras undervisning på ett annat sätt.

– Utgångspunkten är ett undersökande och kommunicerande arbetssätt där leken är ett redskap för att lära. Barnen är medskapare av kunskap under förskolelärarens ledning, förklarar Annika Palmgren.

Inga kunskapsmål att uppnå

Grundtanken är att pedagogerna ska kunna fånga upp barnens intressen så som de manifesteras i leken, för att fördjupa och vidga barnens kunskaper.

– Barnen ska få så många erfarenheter som möjligt i förskolan och inte minst utveckla redskap i att kommunicera och uppleva med alla sinnen. Men det finns inte några kunskapsmål att uppnå i den svenska förskolan, betonar Annika Palmgren.

Centralt i lärandeuppdraget är det som kallas värdegrunden, att utbilda barnen till blivande demokratiska medborgare.

– Förskolan ska arbeta med förståelse för olika kulturer och ge olika perspektiv på omvärlden. Varje individ är unik och har rätt att komma till tals men har samtidigt demokratiska skyldigheter och rättigheter. Det här är värderingar som förskolan ska spegla och kommunicera, säger Annika Palmgren.

En god lärandemiljö med plats för lek

Med leken som redskap för lärande och utveckling krävs en miljö där ljud inte bara får utan även kan höras, utan att påverka hälsan negativt. Det ska lekas och utforskas i förskolan. Med små barn är många känslor påkopplade som behöver få utlopp och kommuniceras i form av olika ljud: skrik, skratt, gråt, språk.

– Vi behöver utforma lekmiljöer som samtidigt är goda lärande- och arbetsmiljöer. För detta krävs en akustik i byggnaden som är anpassad till och främjar det. Med vår läroplan kan vi inte hamna i situationer där pedagogerna tvingas säga ’nu måste ni vara tysta’ till barnen, bara för att det är för hög ljudnivå. Samtidigt behövs det utrymmen för återhämtning och lugn för barnen, liksom avskilda utrymmen för pedagogerna där de kan planera, kommunicera och reflektera.

Annika Palmgren lyfter fram barnens ljudmiljö som en viktig del i att bygga ett hållbart samhälle.

– Vi är kommunicerande och sociala individer, det kräver miljöer som främjar de egenskaperna. En god akustik bidrar till hållbarhet i form av lärande och utvecklande miljöer och framför allt en hållbar hälsa.

Olika kompetenser behöver mötas

Det är med andra ord många olika behov och aktiviteter som ska samspela i en förskola för att leva upp till målen och definitionerna i läroplanen – något som direkt påverkar den fysiska utformningen av förskolornas lokaler.

– Arkitekter och andra tekniker som akustiker behöver möta pedagogerna och rektorerna för samtal om behoven och innehållet i förskolans läroplan, innan vi utformar förskolans byggnader. Alla inblandade behöver kunskap om vad barnen har rätt till i sin undervisning och utbildning. Vi måste hela tiden utgå från barnen, det är de som ska vistas i de här miljöerna. Deras lärandemiljö måste vara utformad så att de kan kommunicera och interagera på ett hållbart sätt, liksom pedagogerna behöver en hållbar arbetsmiljö. Jag tror det är viktigt att alla kompetenser får komma till tals utifrån barnens behov.

Framtidens förskola enligt Annika

Förskolan skiljer sig åt mellan olika länder. Sverige har sin teoretiska grund för barns lärande och utveckling och sin modell, där förskolan är en frivillig skolform i det svenska utbildningssystemet, Den har dels ett lärandeuppdrag, och är dels en samhällsbärande skolform som ger vårdnadshavarna möjligheten att utbilda sig eller arbeta på lika villkor.

I andra länder ligger ett större ansvar på hemmet och familjen under barnens första år. Jag frågar Annika hur framtidens förskola ser ut om hon fick bestämma och utforma den.

– För mig är förskolan en demokratisk arena och mötesplats för alla unikheter och hela samhället, där alla kommer till tals och till sin rätt. Den är ett grundfundament i samhället som utbildar blivande demokratiska medborgare. Jag vill också lyfta internationaliseringen. Barnen befinner sig inte bara i Sverige, utan samtidigt i Norden, Europa och resten av världen. Det perspektivet är viktigt för att de ska kunna utveckla redskap för en hållbar utveckling och lägga grunden till sin framtida kunskap. I allt detta är språket, och med det ljudmiljön, centralt.

Text: Lars Wirtén

Vill du läsa mer om den svenska förskolan?