De Werkplaats

I ett hörn sitter några barn och tittar på ett pedagogiskt tv-program. Lite längre bort jobbar två pojkar med att lära sig räkna. Några tjejer städar upp efter sin pysselstund på ett annat ställe. På De Werkplaats Kindergemeenschap i Bilthoven utanför Utrecht flyter verksamheten på hur bra som helst. Den stora öppna lokalen är på över tusen kvadratmeter. Här rör sig 300 barn i åldersgrupp 5–8 mellan de olika pedagogiska aktiviteterna. Skolan grundades 1926 och arbetar med metoder utvecklade av grundaren själv, Kees Boeke.

Den öppna lärmiljön

För några år sedan passade man på att bygga om och renovera skolan. Byggnaden anpassades enligt Kees Boekes filosofi, och därmed övergav man också de traditionella klassrummen. Resultatet blev en helt ny skolbyggnad där klasserna undervisas i en helt öppen lärmiljö.

– Var vill ni att jag ska börja, svarar Hans Kloosterman, som är lärare för åldersgrupp 7–8, när han får frågan om konceptets fördelar.
– Det är verkligen fantastiskt. Varje klass hade tidigare ett eget klassrum. Så fort de skulle börja med en ny aktivitet var de tvungna att möblera om i rummet genom att flytta runt bänkarna. Ibland fick de skapa ett tyst utrymme i korridoren om något av barnen inte kunde koncentrera sig, men det var naturligtvis ingen idealisk lösning. Nu när alla klasserna jobbar på samma stora yta kan de utnyttja varje liten kvadratmeter – det behövs ju inga korridorer eller liknande.

Bänkflyttandet är ett minne blott.
– Varje del av skolan är utformad för en viss aktivitet. Om vi till exempel ska hålla på med bild går vi till studion. Barn som lätt blir distraherade kan hålla till i den tysta delen av byggnaden. Eftersom eleverna kan röra på sig på det här sättet behöver vi inte anpassa klassrummet.

En öppen lärmiljö ger större frihet

De Werkplaats Kindergemeenschap är inte den första grundskolan som testar konceptet med en öppen lärmiljö. Rektorn Jeroen Goes hämtade inspiration från skolan De Wittering i Rosmalen.
– Där har de också ett enda stort rum. Det var precis vad vi också ville ha – vi ville slippa de isolerade klassrummen. Vi tycker att miljön ska anpassas efter barnet, snarare än tvärtom. Den öppna miljön ger barnen mycket större frihet att göra sina uppgifter och bestämma var de vill göra dem och med vem. Då blir det enklare för dem att fatta egna beslut och reflektera över dem. Barnen blir mer inspirerade när de flyttar runt.

Starkare gemenskap

Lennart (10), som går i åldersgrupp 7, berättar:
 – Jag sitter alltid vid fönstret när jag ska skriva berättelser, annars kommer jag inte på något att skriva. Han gillar också att han kan jobba med barnen i andra klasser.
– Nu kan jag sitta bredvid min kompis även om han går ett år under mig.

Men det är inte bara barnen som vinner på konceptet, utan lärarna också, enligt läraren Hans Kloosterman.
– Det blir inte lika trångt som det var i de små klassrummen. Och det faktum att hela miljön är öppen gör att jag kan se direkt vad alla barnen håller på med. Ibland flyttar eleverna runt bland de olika klasserna. Det stärker gemenskapen. Barnen som jag undervisar är inte ”mina” längre, utan ”våra”. Vi hjälper varandra och det finns en mycket starkare gemenskap nu.

Resultatet: en tystare skola

Det är lätt att tro att det blir högljutt i en lokal med 300 skolbarn, men i det här fallet är det faktiskt tvärtom. Det är långtifrån högljutt. För att lyckas med det har arkitekten Kees Willems ritat in akustiken redan från början.

– Det är där hela processen börjar. Om inte akustiken blir rätt faller hela konceptet. Om ljudmiljön blir störande sätts det snart upp väggar, och då är vi tillbaka på ruta ett igen. Den viktigaste faktorn för att lyckas är bra akustik. Utan bra akustik blir byggnaden inte hälsosam. Om en grupp låter mycket tenderar andra att tala högre för att höras – och det kräver mer energi. Många blir också irriterade av att andra låter för mycket och det påverkar deras koncentrationsförmåga. Om barnen inte kan koncentrera sig får de svårare att lära sig.”

Viktigt med ljudabsorberande material

Byggnadskraven för en öppen lärmiljö skiljer sig från de krav som gäller för vanliga klassrum. Det var akustikrådgivaren Jeroen Vugts ansvar att se till att kraven uppfylldes, och resultaten talar för sig själva. I samråd med arkitekten användes stora mängder ljudabsorberande material för att optimera akustiken, inte bara i själva byggnadsstrukturen utan även i väggarna och taken, som levererades av Ecophon.

– Vi gillar Ecophons praktiska tillvägagångssätt. De kan mycket om akustik och utför mycket forskning på effekterna av buller i klassrummen. Om taken inte absorberar ljud får man en hönshuseffekt, och det är verkligen ingen idealisk lärmiljö för ett barn.

Hans Kloosterman håller med:
– Jag kan prata med barnen i normal samtalston utan att störa den andra läraren några meter bort. Det fungerar jättebra. Vi stör inte varandra.

Enligt honom är det något som alla vinner på.
– Det här är framtiden, det är jag säker på.

Text: Rhijja Jansen

Foto: De Beeldredaktie/Erik van´t Woud 

Kommentar: Klasserna i Nederländernas grundskola kallas för grupper. Grupp 1 är för fyraåringar och grupp 8 för tolvåringar.