Bergsjön Vårdcentral

Tropiska växter som vajar lugnt i en lätt bris – en paradisisk miljö vi knappast förknippar med vårdcentraler. Men i mångkulturella Bergsjön utanför Göteborg är det just vad som möter patienterna i den nybyggda vårdcentralen. En lugn oas i en annars stökig och orolig förort. 

Är det ett konferenscenter? Sverigekontoret för ett dotcom-företag i Silicon Valley? Nej, det är vårdcentralen i Bergsjön som gnistrar som en rubin när skymningen lägger sig över den problemfyllda förorten. Här används ett för Sverige ovanligt drop-in-system. Med hjälp av frodig grönska i en genomtänkt ljudmiljö har det gjort succé. Patienterna strömmar till i en förortsmiljö där förtroendet för samhällets institutioner och service är lågt.

Bergsjön är en förort med stora sociala problem. Det är klassificerat av Polisen som ”särskilt utsatt område”, vilket definieras som att det har ”låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället”. Andelen nyanlända är hög, många olika kulturer och människor med olika etnisk bakgrund bor tätt tillsammans. 

Drop-in system avlastar akutvården

Verksamhetschef Christer Andersson förklarar ägarföretaget Nötkärnans vårdfilosofi och arbetssätt:

– Här bor människor från framför allt Afrika, Mellanöstern och Balkan. Vår analys var att det är krångligt att komma till primärvården i Sverige, med vårt automatiserade tidsbokningssystem via telefon. Många i Bergsjön sökte sig därför tidigare direkt till akutmottagningarna, även om det rörde sig om småsaker. Därför har vi valt ett drop in-system, där patienten kan komma direkt till oss och ändå få välja läkare. Vårt mål är att ha hög tillgänglighet och samtidigt kontinuitet genom att patienterna hela tiden får träffa samma läkare och sjuksköterska. 

Luften blev guld värd

Systemet har gjort succé i Bergsjön med sina 16 500 folkbokförda invånare. När Nötkärnan öppnade vårdcentral i Bergsjön 2009 hade de två läkare anställda. Nu har de 15 läkare, 15 000 listade patienter och kämpar med att möta efterfrågan.

Tillväxten gjorde också att man snabbt växte ur sin befintliga lokal. Problemet var att det inte fanns några andra lediga lokaler eller fastigheter till salu i Bergsjön. Och det enda området där det var tillåtet att bygga var parkeringsplatsen vid centrum. Men där fick Nötkärnan inte köpa mark. Då, sommaren 2012, lyssnade Christer Andersson på radioprogrammet ”Sommar” med den norske hotellentreprenören Petter Stordalen.

– Han hade ett liknande problem med ett av sina hotellprojekt som han löste genom att bygga på pelare. Då fick jag idén att även vi kanske kunde köpa luftrummet ovanför parkeringen, berättar Christer Andersson.

Det kunde Nötkärnan. Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad blev eld och lågor över idén att kunna använda en redan ”förstörd” yta. 

Då väcktes nästa idé.

En byggnad utformad för att passa arbetssättet

– Om vi nu skulle bygga i egen regi, varför inte skapa något som sticker ut, som är fint och som de som bor i området kan vara stolta och glada över? Vi ville också visa att vi avser att vara här överskådlig tid och bidra till stadens utveckling. Framför allt ville vi bygga något som var anpassat till vårt arbetssätt.

Utmaningen, förutom att bygga i luftrummet på pelare, var att skala upp vårdcentralen så att den kunde ta emot betydligt fler patienter och ändå behålla en trygg och trevlig känsla av närhet och småskalighet. Och, inte minst, erbjuda en bra arbetsmiljö och hög integritet för patienterna.

– Jag insåg att vi behövde en kreativ arkitekt som förstod hur vi jobbar och kunde omsätta det till en fysisk struktur.

Christer Andersson siktade högt och kontaktade 2013 en av Sveriges mest framstående arkitekter, Gert Wingårdh. Han blev intresserad av Christers tankar och lät en av sina arkitekter, Anders Olausson, ta sig an uppdraget. Efter ett möte återkom Wingårdhs med en modell och skiss.

– Den har hållit genom hela projektet, konstaterar Christer Andersson. 

En färgstark exteriör som signalerar förtroende för framtiden

Den 23 maj 2016 öppnade den nya vårdcentralen och med den har Bergsjön fått ett nytt landmärke som sätter avtryck. Exteriören skiftar i starka färger och utgör något av ett utropstecken i den annars bleka förortsmiljön.

– Formen är helt och hållet en busenkel, nästan oundviklig, lösning på problemet. Huset var tvunget att bli rektangulärt, eftersom vi bara kunde bära huset genom att ställa pelarna ovanpå det rutnät av pelare som redan fanns i parkeringsgaraget under marken, berättar arkitekt Anders Olausson och fortsätter. 

– Fasaden är ett svar på beställarens önskemål om ett färgstarkt hus, en optimistisk signal som vittnar om framtidstro. Vi försökte därför göra färgen till huvudsaken för fasaden, och utforskade skickliga konstnärers sätt att arbeta med färg. I synnerhet tittade vi på målaren Mark Rothko, som lade på skikt efter skikt av färg så att ett sorts lysande skimmer uppstod. Denna effekt försökte vi återskapa genom att trycka överlappande mönster på de bägge glasrutorna i vanliga isolerglasrutor. 

Paradiset ligger i väntrummet

Det första besökaren möts av inne på vårdcentralen är en stor skärm där alla läkare och sjuksköterskor är listade med namn och tillgänglighet. Väntrummet, som ligger centralt i byggnaden i direkt anslutning till receptionen, är omgärdat av inglasade ljusgårdar fyllda med tropiska växter som vajar i en konstgjord vind. Det är lummigt, grönt och harmoniskt.

– Det var Gert Wingårdhs idé. Det finns en somalisk myt om att paradiset ligger på andra sidan Adenbukten med frodig grönska. Det är ett uttryck för att skapa ro och harmoni. Vårt drop in-system gör att det kan bli en timmes väntan eller två. Om de kan tänka sig att vänta lite längre kan vi ta hand om fler patienter. Därför är det viktigt att det är en trevlig miljö i väntrummet, förklarar Christer Andersson.

– Hela idén med drop in är anpassad till hur det fungerar i patienternas hemländer. Vi har velat sänka tröskeln för att komma till oss, söka vård och uttrycka sin oro. Oro för sjukdom är den vanligaste orsaken till att man söker vård, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Det är allmänmänskligt.

– Om du dessutom är mitt i en asylprocess, du kanske är skild från din familj och har lämnat ditt hem, då blir oron för kroppsliga sjukdomar ännu större. 

Höga krav på rumslig och akustisk lösning

Drop in-systemet innebär att det är ständigt mycket folk inne på vårdcentralen.

– Det vanligaste är dessutom att patienterna inte kommer själva. Ofta är flera familjemedlemmar med plus tolk, säger Christer Andersson.

Nötkärnans arbetssätt ställer därför höga krav på både rumslig och akustisk lösning. Designen med tre mottagningsflöden beroende på vad patienten söker för, väntrum centralt och mottagningsrum längs väggarna gör att vägen till mottagning blir minimal, vilket minskar buller och håller nere samtalsvolymer.

– Vi hade en akustikkonsult som hjälpte oss att välja material och var med när rummen designades. Vi provbyggde dessutom rum där akustiken testades i verklig miljö. Av sekretesskäl är det viktigt att vi uppfyller ljudklassningen för vårdlokaler, säger Christer Andersson.

– Väntrummet är navet. Ljudmiljön här ska inte vara för påträngande, det behövde dämpas bort en hel del efterklang. Samtidigt var de glasade växtgårdarna, som inte hjälper till att dämpa ljudet, viktiga för atmosfären. Detta gjorde det extra angeläget med ett ljudabsorberande undertak och stoppade möbler, förklarar Anders Olausson.

Christer Andersson värderar en god ljudmiljö högt även ur arbetsmiljösynpunkt.

– På slutet var vår arbetsmiljö olidlig i den gamla vårdcentralen. Det var trångt, högljutt och kaotiskt, det gick inte att utföra arbetet i lugn och ro. Här fungerar i princip allt som det var tänkt.”

Text: Lars Wirtén

Foto: Krister Engström