Akustiska utmaningar i skolor

Vad innebär akustik för dig som arkitekt och hur påverkar det skolmiljön?

– Akustik är ett begrepp som definierar hur ljud sprider sig i ett rum. När man inreder en lokal finns det många komponenter som ger upphov till höga eller mjuka ljud, till exempel golvmaterial, väggytor och ventilationsrör. Akustik är en av de faktorer som har störst inverkan på skolmiljön. Vissa hävdar att bättre akustik skulle bidra till att öka utbildningsstandarden i Indien.

Varför tror du att bra akustik är så viktigt i skolan?

– I inlärningsprocessen är det viktigt att höra och förstå, vilket kan vara svårt i ett stökigt klassrum. Våra fem sinnen är de verktyg vi använder för att lära oss. Hörseln är det sinne som används mest i det indiska utbildningssystemet. Vår undervisning har sedan urminnes tider byggt på muntlig kommunikation. Alla gamla skrifter som Veda, Shruti och Purana lärdes ut genom att tala och lyssna. Därför är faktorer som ljudkvalitet och taluppfattbarhet avgörande när det gäller inlärning.

Vilka är riskerna om man misslyckas med att skapa en bra ljudmiljö för lärare och elever?

– Forskning visar att tystare klassrum förbättrar studieresultaten, minskar stressen bland lärarna och gör att eleverna uppför sig bättre. En bra klassrumsupplevelse leder till ökad produktivitet och bidrar dessutom till bättre livskvalitet och välbefinnande för både lärare och elever.

Höga ljudnivåer har visat sig påverka hälsan negativt. För elever kan det resultera i sämre studieresultat, eftersom de måste anstränga sig mer för att förstå vad som sägs på lektionerna. Och för lärare kan höga ljudnivåer leda till röstproblem, eftersom de måste prata högre för att höras. Förhöjd hjärtfrekvens under längre perioder ökar risken för att drabbas av nedsatt hjärtfunktion. Det blir ansträngande att lyssna, vilket gör att lärare och elever måste upprepa sig för att andra ska höra och förstå vad de säger. Något som gör det ännu svårare är det faktum att vi människor inte är särskilt bra lyssnare från början – vanligtvis registrerar vi bara 25 % av vad någon säger.

Vilka är de största orsakerna och källorna till störande ljud i klassrummet, och hur påverkar detta akustiken?

– Det finns flera faktorer och omständigheter som gör det svårt för barn att höra och förstå vad som sägs i klassrummet. Två av dessa leder till dålig akustik: för mycket bakgrundsljud och/eller för lång efterklangstid. Bakgrundsljud är allt störande ljud som gör det svårt att höra. I ett klassrum kan det vara trafikbuller utifrån eller ljud inne i klassrummet från pratande elever eller ventilationssystem. Efterklangstid är ett mått på hur ljudet sprider sig i ett rum efter att det har uppstått. Ljudet stannar kvar i rummet när det studsar mot bänkar eller väggar. Om många ljud studsar runt samtidigt kan miljön bli väldigt högljudd och upplevas som störande.

I ett klassrum med dålig akustik förvrängs talet av lågfrekventa ljud. Dessutom skapas ekon genom att ljudet studsar mot tak och väggar. Då uppstår ofta ett fenomen som kallas Lombardeffekten, vilket innebär att ljudnivån eskalerar eftersom de som talar omedvetet höjer sina röster. Det leder i sin tur till att både elever och lärare i större utsträckning blir trötta och okoncentrerade.

Vilka anser du är de främsta behoven bland lärare och elever i de klassrum du designar?

– Lärare och elever har tre önskemål när det gäller akustiken i ett klassrum:

1. Bättre taluppfattning. Detta påverkas av rummets akustik. Bra akustik innebär att talet enkelt når fram till dem som lyssnar, eftersom ljudvågorna är direkta. Det finns inget som hindrar ljudet från att sprida sig i rummet.
2. Bättre talarkomfort. I ett klassrum används vanligtvis ett reflekterande material precis ovanför talaren, medan övriga ytor är försedda med absorberande material. I större klassrum är den bakre väggen ofta klädd med ett absorberande material, för att läraren ska höras bättre.
3. Mindre buller. Man kan inte tvinga barn att vara tysta, men om man skapar rätt akustiska förutsättningar för att lyssna och lära sig blir det lättare för läraren att fokusera på sitt jobb – det vill säga att undervisa.

Hur gör man för att uppfylla dessa behov i designprocessen?

– För att skapa optimal rumsakustik måste man först ta ställning till vilka aktiviteter som rummet ska användas till, vilken ljudmiljö som är lämplig för dessa aktiviteter och vilken typ av rum det rör sig om. En designers främsta uppgift är att minimera störande lågfrekventa bakgrundsljud och se till att bra ljuddämpande åtgärder vidtas i hela skolan (inlärning sker inte bara i klassrummet!). Det är också viktigt att välja säkra och hållbara produkter. Materialval är A och O – inte bara för klassrumsakustiken utan också för miljön.

Jag brukar göra så här:

• Använda ljudabsorberande undertak med utmärkta absorberande egenskaper för alla talfrekvenser, men i synnerhet de låga.
• Komplettera med väggabsorbenter på den bakre väggen för traditionell undervisning och på två intilliggande väggar för gruppundervisning.
• Lägga till en talreflekterande zon i taket ovanför läraren för traditionell undervisning.

Dessa produkter ska helst levereras av ett företag som med hjälp av miljövarudeklarationer (EPD:er) kan bevisa att de uppfyller högsta möjliga hållbarhetsstandard.

Om man lyckas med det blir resultatet väsentligt mindre bakgrundsbuller och färre ekon, vilket i sin tur ger högre taltydlighet, bättre taluppfattning och optimal talar- och lyssnarkomfort – med minsta möjliga inverkan på miljön.

Författare: Jatin Asher, arkitekt
Medförfattare: Tushita Mehta, arkitekt