Rum med absorberande undertak

Ljudfält i jämnvikt i ett rum med akustiktak och ljudreflekterande föremål

Rum med absorberande undertak är vanligast förekommande. I dessa rum beror efterklangstiden inte bara på absorptionen. Rummets reflekterande inredning, hur absorbenterna placeras och rummets form spelar också en viktig roll. Emellertid beror ljudnivån främst på rummets totala absorption. Ju mer absorption rummet ges, desto lägre blir ljudnivån.

I rum med absorberande undertak skiljer vi mellan två situationer som vi kallar ”jämviktsläge” och ”efterklang”. I fall med jämviktsläge avger en ljudkälla ljud kontinuerligt och rummet har därför en konstant ljudnivå. Även i rum med absorberande undertak är ljudet mer eller mindre diffust vid jämviktsläge. Därför kan vi fastställa minskningen av ljudnivån på samma sätt som efterklangen i ett ”hårt” rum.

 

Vit pil: Direkt ljudvåg

Gul pil: Reflekterad ljudvåg (diffust fält)

 

Avklingande ljudfält i ett rum med absorberande undertak

I fallet med efterklang är situationen något mer komplex än för jämviktsläge. 
När ljudkällan stängs av försvinner de ljudvågor som träffar absorbenten i taket mycket snabbare än ljudvågorna som breder ut sig nästan parallellt med taket och golvet. Detta beror naturligtvis på att mycket av ljudenergin som når taket absorberas.

Om det inte finns någon inredning i rummet och om väggarna och golvet har plana ytor med låg absorption, bestäms efterklangstiden av undertakets absorption av de strykande ljudvågornas utbredning och väggarnas och golvets absorption. Strykande utbredning innebär här att ljudvågorna sprids nästan parallellt med taket och golvet. Takets absorptionsfaktor för strykande utbredning är oftast mycket mindre än absorptionsfaktorn som normalt anges. Efterklangstiden kommer här att bli mycket längre än vad som kan förväntas från en beräkning med Sabines formel.

Sound field during the sound decay process in rooms with absorbent ceilings and sound scattering objects.

Vit pil: Direkt ljudvåg

 

Gul pil: Reflekterad ljudvåg

 

När rummet inreds delas det strykande ljudfältet upp och en del av den horisontella energin överförs upp i undertaket. Effekten av denna spridning av ljudet är att efterklangstiden kortas. I rum där den huvudsakliga absorptionen är i taket blir effekten av icke-absorberande inredning också ökad absorption.

Beräkning av efterklangstiden

För att beräkna efterklangstiden i ett rum med absorberande undertak måste följande tas hänsyn till:

1. Undertakets absorptionsfaktor för strykande utbredning
2. Absorptionseffekten av ljudreflekterande och ljudabsorberande inredning
3. Absorptionsfaktorn för väggar och golv
4. Luftabsorption

 
Reverberation curve in empty room, room with a ceiling and a room with ceiling and furniture.

Efterklangskurvan i ett klassrum för

a) tomt rum
b) a + ett absorberande undertak
c) b + hyllor, skåp och inredning längs väggarna
d) c + elevstationer, var och en bestående av en stol och ett litet bord, utspridda över golvet

 

Efterklangskurvan i ett rum med absorberande undertak

Reverberation curve showing difference between early and late reverberation.

Rummet innehåller bara ett litet antal ljudreflekterande föremål. Kurvan har en ojämn kurs, där ljudenergin snabbt minskar i den första delen av kurvan och sedan långsammare i den senare delen. I den första delen överensstämmer lutningen ganska väl med en kurva som uppskattats med Sabines formel, vilket indikerar att vi har ett diffust ljudfält precis vid den punkten när vi stänger av ljudkällan, d.v.s. som fallet vid jämviktsläge. När T20 och T30 utvärderas är det däremot den senare delen av kurvan som utvärderas och som motsvarar det strykande fältet.

Reflektioner som når fram inom 50 ms efter det direkta ljudet bidrar till taluppfattbarheten och anses därför som fördelaktiga reflektioner. Ljud som når fram senare kan orsaka minskad taluppfattbarhet. Eftersom T20 och T30 inte utvärderas förrän ljudnivån har minskat med 5 dB ingår oftast inte effekterna av tidiga reflektioner i dessa värden.

Genom att enbart utvärdera efterklangstiden (T20, T30), missar man akustisk information som är viktig för den subjektiva upplevelsen. Ljudnivån och tidiga reflektioner är ur detta perspektiv viktiga. Dessa komponenter ingår inte i efterklangstiden. Det är därför mycket viktigt att komplettera efterklangstiden med andra rumsakustiska värden (G, C50, STI)som är speciellt kopplade till dessa perspektiv.

Dessa värden kan variera från rum till rum även om efterklangstiden är den samma och de beskriver bättre de subjektiva skillnaderna som uppfattas.